دراسة: إن أردت تعلّم اللغة السويدية فعقلك يحتاج العربية

 الموجز السويدى" السويد بالعربي... وجدت دراسة قامت بها جامعة UiT النرويجية بأنّ الذين يتعلمون لغة ثانية غير لغتهم الأم، يقوم دماغهم بالتعامل مع اللغة الجديدة بطريقة تعتمد بشكل كبير على التناسق مع لغتهم القديمة، الأمر الذي يعني عند إسقاطه على الناطقين بالعربية بأنّهم سيحتاجون لغتهم الأصلية كي يتمكنوا من إتقان السويدية.

تقول مارييت فيسترغارد، بروفسورة تعدد اللغات في جامعة UiT، بأنّ الطريقة التي يتعلّم بها لغة جديدة وهم يتحدثون لغة أخرى مختلفة، وبأنّ لغتهم الأصلية شديدة الأهمية لتعلّمهم اللغة الجديدة.

عقل واحد يتسع لجميع اللغات

قضت البروفسورة مارييت سنيناً هي وزملاؤها في القسم وهم يبحثون مسألة تعلّم الناس للغات جديدة، وتنبّه إلى ضرورة الأخذ بالاعتبار أنّ جميع اللغات سوف «تتعايش» مع بعضها في العقل ذاته. فرغم أنّ اللغات تبقى منفصلة من حيث المبدأ، فلا بدّ أنّ هناك بعض «التسريب» والخلط بين قواعد اللغات في الدماغ.

تدعى هذه الجزئية باسم: التأثير العابر للغة. يعني هذا أنّ اللغات القديمة تؤثر على اللغات الجديدة عند تعلمها، وفي مرحلة تذكرها، ومرحلة توظيفها للتحدث بها.

تقول مارييت بأنّها ذهلت بقدرة الأطفال على تعلّم تراكيب معقدة واستخدامها، في الوقت الذي يكافح الكبار ويقضون سنوات للاعتياد على مثل هذه التراكيب.

دفعت الأبحاث مارييت وزملاؤها لطرح أسئلة فرعية هامة، منها: هل يوجد لغات أقرب لبعضها من لغات أخرى ضمن هذا السياق؟ كيف يتمّ تعريف اللغات القريبة من بعضها؟ هل يتأثر ثنائيو اللغة بتعلّم لغة ثالثة مثل تأثر أحاديي اللغة بتعلّم لغة ثانية؟

مارييت فيسترغارد، بروفسورة تعدد اللغات في جامعة UiT

لغة ثالثة

يمكن عبر مراقبة تجربة ثنائيي اللغة الذين يريدون تعلّم لغة ثالثة أن نفهم الكثير.

كانت نتيجة نموذج الدراسة الأولى أنّ اللغة الأم لدى أحاديي اللغة (مثال: المتحدثين بالعربية فقط والذين يريدون تعلّم السويدية) تؤثّر بالقدر ذاته تقريباً على تعلّم ثنائيي اللغة للغة ثالثة (مثال: متحدثي العربية والإنكليزية الذين يريدون تعلّم السويدية).

وذلك بالرغم من أنّ بعض نماذج الدراسات قد أنّ اللغة الثانية تؤثّر على تعلّم اللغة الثالثة أكثر من اللغة الأم، وكان التفسير أنّه قد تمّ تعلمها بالطريقة ذاتها. وفي نموذج دراسة رابع بدا بأنّ تأثير اللغتين هو ذاته على تعلّم الثالثة.

دماغ أفضل

تقول مارييت بأنّ الكثير من الدراسات أثبتت بأنّ تعلّم أكثر من لغة أفضل للدماغ وأنّ النموذج الذي أشار إلى أنّ اللغة الأم هي أساس لتعلّم اللغات الأخرى يجب أن يُمنح فرصة، وخاصة عندما يتعلّق الأمر باللاجئين أو الذين يأتون إلى بلدٍ بنيّة الاندماج داخله.

قد يكون هذا الأمر مفيداً للذين يضعون مناهج تعليم اللغة السويدية، خاصة إذا ما أوخذ بالاعتبار تجارب المدرسين والتحديات التي واجهتهم.

"" Sverige på arabiska... En studie gjord av norska universitetet vid UiT fann att de som lär sig ett andra språk än sitt modersmål, deras hjärna hanterar det nya språket på ett sätt som är starkt beroende av överensstämmelse med deras gamla språk, vilket innebär att när de projiceras på arabisktalande kommer de att behöva sitt språk original så att de kan behärska svenska.

 Mariette Westergaard, professor i flerspråkighet vid UiT-universitetet, säger att sättet de lär sig ett nytt språk samtidigt som de talar ett annat språk, och att deras modersmål är väldigt viktigt för att de ska lära sig det nya språket.

 Ett sinne kan rymma alla språk

 Professor Mariette och hennes kollegor tillbringade år på avdelningen för att undersöka frågan om människor som lär sig nya språk och varnade för att alla språk skulle "samexistera" med varandra i samma sinne.  Även om språk i princip förblir separata, måste det finnas ett visst "läckage" och förvirring av språkregler i hjärnan.

 Denna del kallas för: cross-language influence.  Det betyder att de gamla språken påverkar de nya språken när de lärs in, i det skede de kommer ihåg dem och i det skede de används för att tala dem.

 Mariette säger att hon har blivit förvånad över barns förmåga att lära sig och använda komplexa strukturer, medan vuxna kämpar och ägnar flera år åt att vänja sig vid sådana strukturer.

 Forskning får Mariette och hennes kollegor att ställa viktiga delfrågor, bland annat: Finns det språk som ligger närmare varandra än andra språk i detta sammanhang?  Hur definieras språk relaterade till varandra?  Är tvåspråkiga lika påverkade av att lära sig ett tredje språk som enspråkiga av att lära sig ett andra språk?

 Mariette Westergaard, professor i flerspråkighet vid UiT

 tredje språket

 Genom att observera upplevelsen hos tvåspråkiga som vill lära sig ett tredje språk kan vi förstå mycket.

 Resultatet av den första studiemodellen var att enspråkigas modersmål (exempel: arabisktalande som vill lära sig svenska) påverkar nästan lika mycket på inlärning av ett tredje språk av tvåspråkiga (t.ex. arabisk- och engelsktalande som vill lära sig svenska ).

 Detta trots att vissa modeller av studier har konstaterat att andraspråket påverkar inlärningen av det tredje språket mer än modersmålet, och förklaringen var att det lärdes in på samma sätt.  I en fjärde studiemodell verkade effekten av båda språken vara densamma på att lära sig det tredje.

 bättre hjärna

 Mariette säger att många studier har visat att det är bättre för hjärnan att lära sig mer än ett språk och att modellen som angav att modersmålet är grunden för att lära sig andra språk borde ges en möjlighet, särskilt när det gäller flyktingar eller de som kommer till ett land med avsikt att integreras inom det.

 Detta kan vara användbart för dem som utformar läroplaner för svenskundervisning, särskilt om lärarnas erfarenheter och utmaningar beaktas.